﻿<fr>— <b>Friherre Adam Raabs ſiſta ſtunder.</b> Här=
om ſkrifwer A.=B. i ſin utförliga lefnadsteckning
öfwer den aflidne: Redan mot ſlutet af ſiſtlidna
riksdag kände ſig frih. Raab bruten till ſina kropps=
krafter, och det war honom mycket ſmärtſamt att
icke kunna deltaga i förhandlingarna under riksda=
gens ſiſta månader. I går åtta dagar ſedan hade
han kallat till ſig ledamöterna i Nordiſka national=
föreningens ſtyrelſe, för att ſäga dem, att han, ſom
war anſatt af ett hjertlidande, till hwars ſympto=
mer hörde att fötterna ſwullnat, nu troligen icke
hade ſärdeles långt qwar att lefwa och derföre nu
wille taga afſked från ordförandeſkapet och ſäga dem
ett wänligt farwäl. Den oförminſkade wärme och
liflighet, hwarmed han då talade och deltog i för=
handlingarna, föranläto de tillſtädeswarande att tro,
att en förbättring ſnart åter ſkulle kunna inträda i
hans befinnande, och att förmå honom återtaga af=
ſägelſen. I fredags afton kände han ſig ſå raſk,
att han for ut till ſin egendom Sikla, för att ſe
efter att allt wore i ordning, emedan han dagen
derpå wille flytta dit ut; men morgonen derpå afled
han haſtigt i fin dotters armar, innan man hann
ſkicka bud till hans ſon eller läkare.</fr>